Jag var tidig och hann lyssna på genrepet som Josefine höll med sitt "pojkband" för hon är ju inte bara författare, hon sjunger helt otroligt fint också. Jag och några av åhörarna undrade om det skulle komma fram att hon skulle medverka i någon filmrulle inom en snar framtid, som hon regisserat och redigerat också, för inget skulle förvåna oss med den wonderwomanen.
Eftersom jag var så tidig var jag dessutom den första att få ett signerat ex, varför vänta. Sedan minglades det och vinglades det och skrattades och samtalades det. Jag hann tyvärr inte prata så mycket mer med Josenfine själv men jag hann analysera Doctor Who med Förläggare Nina Larsdotters son, diskutera inredningen i inredningsbutiken med Anneli, fundera över mystiska fotspår med Caroline och avhandla referenssamtal med Leffe innan Josefine hade högläsning ur sin bok.
Kort om boken:
Caroline och Jonas har allt. Utom barnet de båda önskar mer än allt annat. Efter lång väntan får de äntligen sin dotter men trots kärleken släpper Caroline en dag taget om det de kämpat för.
Elsa överlever mirakulöst fallet från sjunde våningen och hamnar i koma. Men kommer kärleken att överleva? Ska hon vakna? Och vad gör man när man bakom fängelsemurar ser hur både man och barn är på väg att förloras.
Efter att Josefine läst en kort inledning insåg jag att jag kommer vara narig runt ögonen när jag läster hennes text. Det är en tårframkallare, garanterat. Familjekris, barn som far illa och sorg. Nina Larsdotter kom upp och sa några ord om Josefine och hur de träffats. När läsningen och förläggarens hyllning var över höll Josefine kvar i micken och tog annan ton. Förutom att sjunga berättade hon sin version om mötet med Nina Larsdotter, som även involverade Susanne Boll som kom upp på scen. Tillsammans sjöng de en hyllning till Nina som de fick att gråta.
Kvällen avslutades med att jag delade taxi och åt en bit kvällsmat på en japansk krog tillsammans med tre nya bekantskaper.
Jag landade i sängen närmre midnatt, trött, mör och mycket glad för Josefines skull, som lyckats så fantastisk med sin bokrelease. En überkvinna med mått.Riktigt glad blev jag idag när vi hade vår chatkonversation. Innan jag åkte på releasen gjorde jag ett personligt smycke till Josefine. På ena sidan var det en bild av hennes bok och på andra sidan hennes releasedatum. Det satte jag ett rosa band på och la i en ask choklad. Idag kom reaktionen:
har det på mig nu och alltid
jag är helt salig
vackraste jag sett
Men jag känner mig inte så skyldig, jag har ju bara gjort en kopia på det fantastiska originalet. Hennes original alltså är det hon som ska ta åt sig över de ord hon säger.
Och nu har jag bara en sak att säga till er alla, att, här är den!
Kommentarer
Skicka en kommentar